Vändningsförsök

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
I fredags var jag och mamma inne på vändningsförsöket. Mormor och morfar passade Charlie och de andra barnen så mamma kunde följa med mig. Jag var så galet nervös. Gick på toa flera gånger. Var fastande och så galet törstig! Ville inget annat än att dricka!! Det var fullt i alla rummen när vi kom så vi fick sitta och vänta. Precis när vi kom dit så såg jag på larmet i taket att det larmades från ett rum. En stund senare gick en barnmorska ut därifrån och man hörde bebis skrik! Då blev man ännu mer sugen på att få ut sin egna lilla bebis. Sen mötte vi 2 till helt nyförlösta mammor (den ena såg sådär galet fräch ut så vi trodde först inte att hon hade fött utan var med som stöd men jodå det var hon som fött hehe) 
 
Vi fick komma in i ett rum med en hård brits först för de tänkte att vi inte skulle behöva vänta så länge. De kopplade på CTG och då började jag få värkar. Jag blev så himla paff och tänkte men herregud var jag så nervös så jag får magkramper nu. Men det kom var 3,5-4 minut. Alla i rummet blev jätte förvånade så de kopplade loss mig och ett rum hade blivit ledigt så vi fick sitta in där. De kopplade upp mig igen och mamma fick i uppgift att hålla koll på hur länge jag hade mellan värkarna. De kom sedan tillbaka med en läkare, han var så osmidig när han skulle prata med mig för han lyckades hela tiden prata med mig när jag fick en värk XD. De kom fram till att de först skulle ge mig en bricanyl spruta i låret för att lugna ned värkarna. Då fick jag panik, känns löjligt att säga det men jag flippade helt och började hyperventilera och kände hur pulsen flög upp i taket. Det sved lite men det var ju inte farligare än så. Antagligen min gamla sjukhusrädsla som fortfarande sitter i under vissa situationer. Sen fick jag ligga med ctg en stund till så de fick se så att värkarna lugnade sig.
 
Värkarna lugnade sig men precis när de kom in med läkaren och ul maskinen så fick jag en värk, då började nog bricanylen gå ur. När jag fick bricanylen så skakade jag väldigt. Jag hade läst på innan och visste att det kunde ske och därför skrämde det mig inte alls. De ultraljudade och såg att hon fortfarande låg i säte (ingen överaskning för mig inte.) Då la de en kanyl och tog ett blodprov, detta skrämde konstigt nog inte mig. Sängen vinklades så jag fick ligga plant. Sedan påbörjade de vändningsförsöket. Det var läkaren som utförde själva vändningsförsöket. En barnmorska höll i mina fötter för jag skakade så dant. Precis ovanför hennes huvud satte han några fingrar antagligen för att hålla emot och det gjorde så fruktanvärt ont just där! Jag försökte att andas och låta de sköta sitt men det var rätt kämpigt. De försökte inte så länge. Max 2-3 minuter. De fick henne i tvärläge men hon ändrade tillbaka sig rätt snabbt igen. De ultraljudade igen och såg så att hon inte blev påverkad sedan frågade de mig om jag ville att de skulle försöka igen. Jag sa ja och då provade de åt andra hållet. Tror inte ens att han försökte i mer än 30 sekunder för att sedan konstatera att det inte gick. Jag frågade då sköterskan om det blev snitt eller vad som händer nu och hon sa att det blir snitt i v 38 om inte lillan vill ut tidigare vill säga men skulle jag komma in och vara väldigt öppen så får jag prova att föda i säte. (som om det skulle ske...) Kändes konstigt att hon var så positivt instlld till att jag kanske kunde föda i säte när läkaren jag hade några dagar innan sa att jag hade sämsta möjliga oddsen för att föda i säte. Både jag och mamma trodde att vi skulle få en tid till snittet redan samma dag men tji fick vi.. 
 
 
Jag kopplades upp på ctg och fick ligga där en bra stund för att de skulle ha koll så att lillan inte blev påverkad och så att värkarna inte kom tillbaka. Det gjorde dem inte. Det kom in en sköterska med lite mackor och dricka till mig och mamma. Sen hände det inte mer på länge. Helt plötsligt kom en sköterska in och ursäktade sig för att vi fått vänta. Läkaren skulle kommit in till oss för att berätta vad som hände sen men han glömde bort oss och sen blev det skift byte och den nya läkaren skulle operera. Hon informerade oss om att jag troligtvis skulle bli snittad i v 39? och att jag får en tid på posten. Kände mig lite kluven, skulle jag snittas i v 38 eller 39 och vad menar de med sina veckor men de 38+0 eller menar det i själva vecka 38?! 
 
Det var lite komiskt när läkaren såg formen på min mage, han tittade så konstigt på mig och sa till sköterskorna ser i formen? Sen när han kände med händerna på magen så sa han det igen. Titta på hennes magform! Då frågade mamma om han kunde se om det var så att den är hjärtformad. Han sa att han misstänkte det skarpt speciellt när hon inte alls gick att rucka på det hållet där den förmodade delningen är. Men han vågade inte sätta det som diagnos ändå. Han tyckte det var konstigt att det inte stod något om det i operationsberättelsen från snittet med Charlie. Ska jag vara ärlig så tror jag inte att de tittade efter. Det var ju ett akut snitt! Det kanske är så att de skulle ha tittat och det är en miss från deras sida och det är därför ingen vågar säga något nu. Jag tänkte be dem kolla när jag snittas denna gången i varje fall för nu vill jag veta. 
 
Hade jag fått välja hade jag gärna snittats direkt hon räknas som fullgången dvs i v 37+0. Men de ville vänta så läge som möjligt tydligen. Så nu går jag och hoppas att lillan bestämmer sig för att hon vill ut tidigare så att vi kan åka in och få ett snitt direkt. Vi får väl se om hon lyssnar på sin mamma. Jag är jätte nervös, ja jag har blivit snittad innan men det är ändå ännu en operation. under 5 års tid blir detta min 6e operation! Jag är nervös för att få mina panik känslor när jag är där inne så som jag fick när de ville ge mig en spruta i låret. Det är lite därför jag inte vill ha ett datum utan jag vill att det ska ske lite i all hast så hinner jag inte tänka så mycket och måla upp så mycket. Jag är egentligen mest nervös för tiden efter. Jag kommer inte få bära mer än bebis vikt i 6 veckor efter snittet, Pontus kommer vara hemma i 2 veckor. sen ska jag vara hemma själv med Charlie nästan 3år och en nyfödd när jag inte får bära tungt. Kommer inte ens kunna handla mat själv. Det gör mig nervös och skrämmer mig! Förhoppningsvis så löser allt sig när vi väl är i det läget.. 
 
Föresten så sjönk min mage i torsdags. Bilden till vänster är tagen i Tisdags och den till höger i torsdags! 

inställt och flyttat

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Hade tid till vändningsförsöket idag. Pontus fick inte ledigt från jobbet så jag hade fixat med mamma så att hon kunde följa med mig och mormor hade ställt in det hon skulle göra för att ta barnen. Ringde dit vid 6:15 som jag hade blivit tillsagd att göra och då säger de att där är fullt och att de måste flytta mig till imorgon. 
Ville bara börja gråta. Har sovit så himla dåligt inatt så jag är jätte trött också hormonell upp över öronen på det! Sov ca 4h sammanlagt. varit vaken från 2:30.. fick ju inte dricka eller äta och jag är alltid jätte törstig på natten så det var antagligen därför som jag inte kunde somna om för jag var så galet törstig. Känner mig så dum som ställt till det så för både mamma och mormor också blir det inte av! 
 
Så nu har jag en ny tid till imorgon. Jag är så himla tveksam till vad jag egentligen vill. Jag är jätte rädd att något ska gå fel, så det blir urakut snitt. Jag är rädd att bebis ska bli påverkad! Jag känner mig jätte orolig över att Pontus inte kan vara med. Och kan de vända henne, hur lång tid tar det då innan hon kommer?! Jag mår jätte dåligt med sömnproblem, hemsk foglossning, vättskefyllda ben, fötter och händer och sammandragningar. Jag är världens sämsta mamma till Charlie - vet inte alls hur länge jag står ut att må såhär.
Om det skulle gå att vända henne så kanske jag får värksvaghet precis som förra gången och då blir det akut snitt ändå efter att jag haft värkar i flera timmar och det vill jag absolut inte. Nästan min största rädsla. Men jag vill ju så gärna föda vaginalt. Väljer jag att bara ta ett planerat snitt så har jag ändå ett "slut" datum men då måste jag ju genomgå ett snitt och jag är rädd för hur tiden efter snittet blir med en 3åring och en nyfödd. Pontus kommer såklart vara hemma de första 10 dagarna men sen då!? Jag får bara ha Charlie på dagis 15h i veckan och jag får ju inte bära mer än bebisen när jag är nysnittad så jag vet inte alls hur jag skulle få ihop det.
 
Men trots mitt huvudbry så har jag bestämt mig för att ge det ett försök. Går det inte så går det inte.. Måste bara att jag är super glad för min släkt som ställer upp i vått och torrt. Hade aldrig klarat av att göra detta själv! <3 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

BM besök v 36

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Igår var jag hos Åsa på vanlig kontroll. 
Blodtryck: ua
Urin: ua
Hjärtljud: 139 slag/min
Vikt: + 25kg
SF: 38cm! 
 
Vi disskuterade det mesta, Åsa är så bra att prata med. Tog upp min oro inför vändningsförsök och att jag egentligen inte vet vad jag vill. Mitt Sf mått hade tagit hissen upp, galet stort men det gjorde Charlies också i samma vecka. Jätte konstigt. Men denna gången måste det ju vara för att hon ligger med huvudet uppåt, hon har ju ingen del nedsänkt i bäckenet alls. 
 
 
 

specialist mödravården igen

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Mamma fick följa med mig till spec mödravården för Pontus har precis fått ett nytt jobb och vill inte ta ledigt i onödan. Jag kände inte heller att han behövde vara med på just detta, men jag ville inte gå ensam.
 
Fick en tysk läkare som hade en läkarstudent brevid. Läkaren hade aldrig arbetat med den ultraljudsmaskinen innan. Han kollade och konstaterade att hon fortfarande låg i säte. Sen ville han boka in en tid till vändningsförsök men då protesterade sköterskan. Hon sa till honom att han skulle mäta hur stor bebis är och hur mycket fostervatten där var. Det tyckte inte han behövdes men då sa hon till honom att det var rutin och att de på förlossingen som gör vändningen vill ha dessa måtten. Då suckade han lite och började försöka få till lite mått. Han verkade helt snurrig då han inte kunde maskinen och samtidigt skulle försöka visa sin student vad det var som han gjorde. Men när jag har gått innan så har de alltid berättat under tiden vad det mäter osv men det gjorde inte han.
 
Han fick henne till att väga 3096gr vilket gav +14% på kurvan  (v35+2). Jag undrar om han inte mätte henne lite stor med flit. Både jag och mamma fick den känslan. Men jag kan ju inte svära på att det är så. Kan ju även vara att han inte kunde maskinen så bra eller så sticker mina barn i vikten mot slutet av graviditeten. Men med tanke på måtten så ville de ha in mig på ett vändningsförsök redan denna veckan. Verkade ha hyffsat med fostervatten, lite lite precis vid hennes rumpan men hon kanske tryckte mycket med rumpan där.
 
Jag frågade lite om att föda i säte, han sa att jag hade i princip allt emot mig för en sätes förlossning. Får lätt stora barn, har haft en förlossning med värksvaghet, har blivit snittad innan osv. Vi pratade en stund till så sa jag ja jag är ju väldigt inställd på att det kan bli snitt och då säger han "ja det är bra, du ska vara inställde på att det BLIR snitt!" Känns som att han vet något som han inte säger. 
 

Falskt alarm

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
I lördags hade jag sammandragningar till och från hela dagen. Framåt kvällen började jag att klocka dem och de kom med 6-8 minuters mellanrum. När jag hade klockat i några timmar så ringde jag förlossningen för att rådfråga. Jag tänkte mest fråga hur långt mellan värkarna jag skulle ha innan jag kom in med tanke på att hon ligger i säte. De ville att vi skulle komma in direkt. Jag blev verkligen paff! Jaha då var det bara att packa ihop allt och dra med sig både Charlie och hundar hem till mamma och pappa och klockan var nu ca 1 på natten.. 
 
Väl där satte de Ctg och jag fick ligga en bra stund. De visade inte så värst mycket och jag kände själv att sammandragningarna började att avta. De kände också på magen och kunde känna att hon lagt rumpan ned i bäckenet nu och försöker fixera den. Precis som jag själv kände hände i tisdags natt.
En barnmorska kände även efter tappen och om jag var öpppen något men det var jag inte. Så jag fick Bricanyl, alvedon och en sovtablett också fick vi åka hem igen. Kände mig så himla dum som åkte dit och tog upp deras tid och plats när det inte var något. Men de var verkligen trevliga och bemötte oss så himla fint och sa att det är bara att ringa om du undrar något oavsett när på dygnet det är.. 
 
Sov som en stock vilket jag inte hade gjort på flera månader nu pga foglossningen och nu sista tiden att magen är ivägen. Det var såååå skönt! Vaknade dock med snorig näsa och huvudvärk. Pontus skulle hjälpa sina föräldrar att flytta så jag bad honom att ta med sig Charlie så jag kunde vila. Precis när Pontus hade kört så såg jag att jag blödde där nere ifrån. Ringde honom direkt och han blev nog lite stressad över det men jag kände mig lugn. Jag ringde min mamma och frågade vad jag skulle göra. Hon tyckte att jag skulle ringa förlossningen så då gjorde jag det. De var än en gång super trevliga och ansåg precis som jag att jag skulle avvakta och se om det kom mer. Under dagen kom det lite hela tiden. (ursäkte infon) Det kom en hel del slem också så jag tror att slemproppen gick i bitar. På kvällen hade det hela slutat. Jag vet inte alls varför jag blödde men det kanske var för att hon varit där och pillat på natten när hon skulle se om jag hade öppnat mig. 
 
När jag avslutade samtalet med hon på förlossningen så sa hon "då ses vi snart!, kanske redan om några dagar om det blir ett vädningsförsök!" hehe de är verkligen super goa där på förlossningen i Ystad. Jag hoppas att jag har samma varma känsla när vi kommer in och det är dax på riktigt. Jag var väldigt nöjd med personalen När Charlie kom till världen så det tror jag säkert att jag kommer att vara denna gången också.
Föresten så hamnade vi på rum nr 3 även denna gången. Pontus ville vända i dörren när han insåg att det blev det rummet hahaha! 
 
Jaja så nu har vi övat! Vi har övat både mamma o pappa och oss själva. Imorgon ska jag på ultraljud och då följer mamma med mig. Då ska de mäta hur stor hon är och se om det finnns fostervatten som det ska. Kommer då få tid till vändningsförsöket om de anses att det finns en chans att lyckas med det! åhh vad jag känner mig nervös och tvivelaktig. Vet inte vad jag vill och har därför bestämt mig för att bara släppa mitt kontrollbehov och lyssna på vad vvårdpersonalen rekommenderar mig att göra. Det enda jag känner mig säker på är att jag inte vill göra mer än ett vändningsförsök.
 
 
 

Tul

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Idag var vi på tul och vi fick se vår lilla prinsessa igen. Denna barnmorskan försökte verkligen få till fina bilder på hennes ansikte men hon var inte så samarbetsvillig i början. Hon ville mest ha händer och fötter i ansiktet. Så jag fick lägga mig på sidan och då gick det bättre. Hon Låg fortfarande i säte. Huvudet vid mina högra revben, ryggen uppåt och magen nedåt, rumpan vid mitt vänstra bäckenben och fötterna vilade fint.vid utgången när hon inte sprallade. Hon uppskattades väga 2375gr idag v33+1, vilket blev +6%. Jag tror inte att hon gått upp 300gr på 5 dagar, men de där mätningarna är säkert super svåra så det är ju bara en ungefärliga beräkning. Charlie beräknades till 2600gr vid samma vecka så Hon är i vilket fall lite mindre. 
Barnmorskan sa att hennes läge hur hon låg kunde påverka hur stor hon blev, hon sa även att ibland tar de en rejäl växt spurt i slutet så skulle hon inte ha kommit i v 39 om det inte blir något snitt vill säga så bör man göra ul då för att se så inte hon också går åt det stora hållet. Även idag tittade de könet och denna gången fick vi se blygdläppar och allt så japp nu är jag inte minsta tveksam, det är verkligen en liten flicka! 
 
Här kommer lite bilder på vår prinsessa! 
På första bilden ser man en liten fot till vänster 😍 
Ni kan även se att hon också ärvt Pontus öron precis som Charlie!  Jag tycker de ser väldigt lika ut på dessa bilderna, kanske är hon lite nättare vid kinderna. Men det är ju lite svårt att se. Gud vad jag längtar nu! 
 

Specialist mödravården

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Var Fortfarande en flicka. 😊 Beräknades väga 2069gr och låg precis på mitt sträcket! V32+2 idag. Beräknas väga 3600gr som fullgången!  Alltså inte stor! 👍👍 men... Hon låg i säte.. Fick tid för nytt ul om 3v och ligger hon då i säte ska de göra vändningsförsök vilket troligen inte kommer gå enligt läkaren trots att där var bra med fostervatten och då blir det planerat snitt. Han kunde inte se någon missformning men han sa att med största sannolikhet är där det ändå med tanke på hur hon ligger och hur Charlie låg och placeringen på moderkakan var väldigt konstig tyckte han. Låg liksom hälften framför barnet och hälften bakom barnet och nedåt till höger. Han kände på min mage och sa då att formen känns inte normal. han visade även värkkurvan från Charlies förlossning och då sa han att den hade ju planat ut och visade på värksvaghet så han sa att vi ska ställa in oss på att det blir planerat snitt och att där är någon slags missformning. Går det att vända henne så räknar de med normal förlossning men att de ska göra ul direkt vi kommer in för att se så hon ligger rätt och blir det tecken på värksvaghet under förlossningens gång så blir det snitt direkt.
 
Känns nervöst men skönt. Skönt att det finns en plan och jag är nu inställd på att det blir ett planerat snitt. Han sa att om det blir planerat snitt så blir det i v 39. Skulle det sätta igång spontan ska vi åka in direkt och då blir det ul och sen snitt när vi kommer in. 
 
 
 

Bm besök v 32

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Igår var jag hos Åsa på ett vanligt barnmorsebesök :) 

V 31+4
SF Mått: 32cm
Blodtryck: 126/75
Vikt: +19kg
Urin: ua
Hjärtljud: 135
Åsa min bm skrattar bara när jag lägger mig ned, idag sa hon "ja man behöver ju inte vara Einstein för att se att din livmoder inte har normal form, jag kan ju inte ens känna var huvudet är så som bebisen ligger, det får jag överlämna till specialist mödravården"

Jag fick även tid till specialist mödravården nu på tisdag, Så då får vi se vad de säger. Jag är super nervös. Vet inte alls vad jag ska tänka, tycka och känna. Känns lite som pest eller kolera. Jag undrar om de ens kan se livmoderns form när bebis är såhär stor?! Undra hur hon ligger egentligen. Jag tycker att det känns som att hon ligger med huvudet mot min vänstra höft och rumpa/fötter upp mot mitt högra revben med hela kroppen på högra sida. Mina tankar just nu är att skulle det vara så att de bedömmer att hon är lite stor för veckan, att hon ligger lite knepigt eller att det faktiskt är något med formen på livmodern så vill jag ha planerat snitt trots att min största önskan är att få föda vaginalt. Jag måste ju försöka tänka på att de är kunniga och kommer ju att göra det som anses bäst för mig och barnet. Det känns även lite fjantigt att säga det men jag är lite rädd för att få ett större barn igen, skulle jag få föda vaginalt så vill jag gärna inte få en på över 4 kg och det handlar inte om att det skulle vara svårare eller göra mer ont utan det handlar endast om att jag vill inte att storleken på barnet ska avgöra att de måste göra ett akut snitt. Det sista jag vill är ett till akut snitt! - Då vill jag hellre ha ett planerat. Jag och Pontus har tillsammans med Åsa bestämt att om jag får föda vaginalt så ska vi begära ultraljud när vi kommer in på förlossningen för att se hur hon ligger så det slipper bli som sist. Man är vädligt utlämnad när man ska föda barn! Men det finaste som finns är när man får hålla i sitt nyfödda barn för första gången. Då försvinner alla bekymmer för en stund. 

Men som Per, specialisten jag var hos sist sa, det bästa är ju att det redan har hänt en gång, då har de betydligt mer koll. 

 

 

v 32

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
idag går vi in i vecka 32 med lillasyster i magen. Jag har känt mig väldigt öm över blygdbenet idag och haft en konstig ihållande känsla i magen hela dagen. I förmiddags trodde jag tom att vattnet gick, lillan måste ha karatesparkat min blåsa så det kom lite kiss hahah. Jag blev så himla paff så jag var tvungen att springa på toa hela tiden och kolla trosskyddet men det var falskt alarm! Blev lätt nervös där ett tag! 
 
Känner mig redan väldigt sliten och stor! Öm i kroppen och har svårt att sova. Klarar bara att gå kortare promenader sen får jag ont i fogarna. Men imorgon är det dax för vattengympa igen, det ska bli himla skönt! Då är det även bara 2 veckor kvar till vi ska på tillväxtultraljudet som jag längtar, vill få se vår lilla bebis igen! Jag har tvättat en del av hennes kläder och håller på att fundera ut vad som ska med till bb. Har gjort en liten lista på saker jag måste köpa som jag ska ha med mig när det väl är dax. Måste skriva lite skötselanvisningar på Charlie men främst djuren. Jag litar fullt ut på att mamma och pappa vet vad som gäller kring Charlie men det är väl mest om han ska gå på dagis eller ej och om det är något speciellt med medicinering eller så. 
 
Charlie går och tjatar hela tiden nu. Han säger "bebis komma ut nu, bebis sova där, bebis i mammas mage, bebis äta den, bebis titta boken osv" 
 
Heffaklumpen i vecka 32 :) 
 
 
 

 

Läkarbesök

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
När jag var hos Åsa sist så bokade hon in mig till en läkare i ystad som är specialiserad på gyn.
När jag träffade Läkaren Per så tog jag upp min depression, min foglossning och att jag fortfarande misstänker hjärtformad livmoder, precis som Åsa också misstänker. Lillan ligger bara på höger sida hela tiden och kan verkligen inte komma över till vänstra sidan. Jag är rädd att det ska bli som det blev med Charlie, att där är för lite plats för bebis att vända sig när förlossningen sätter igång så att det hela ska sluta i akut snitt. 
 
Per sa att efter det jag berättade om hur förlossningen blev med Charlie och hur hon ligger så misstänkte han också någon slags missformning på livmodern. Det kunde även förklara värksvagheten jag hade under Charlies förlossning. För när livmodern är missformad kan inte musklerna arbeta på det sättet de ska för att få ut bebisen och då blir det värksvaghet. Det kunde även förklara varför han inte kunde vända sig ordentligt, han kämpade på för att komma ut men platsen fannns inte så huvudet hamnade i fel position. Per sa att jag absolut ska till specialist mödravården för att göra en ordentlig kontroll av bebisens storlek och formen på min livmoder för att sedan göra upp en plan inför förlossningen. Risken är stor att det kommer få bli ett planerat snitt. Jag är väldigt kluven, jag förstår att det kan vara det bästa för mig och bebisen att det blir så men jag ser det ändå som en stor sorg att inte få föda vaginalt. Jag vill ju absolut inte att det ska bli som förra gången men då sa Per att det bästa är att det redan har hänt en gång och då har man extra mycket koll. Skulle jag få föda vaginalt så ska jag kräva ultraljud direkt jag kommer in på förlossningen för att se hur bebisens läge är så man har ordentlig koll från start, 
 
Foglossningen tog jag också upp och att jag sover dålig för att jag har ont. Han såg inga konstigheter med att sjukskriva mig men han sa att försäkringskassan är så löjliga så det bästa är att dela upp det hela i 2 sjukskrivningar för att de ska godkänna det hela. Men att jag kommer vara sjukskriven hela graviditeten ut. 
Kände en sådan lättnad.
-tills telefonen ringde igår och de på Nova i sjöbo inte hade kompletterat sjukintyget jag fick därifrån och jag därför står helt utan pengar denna månaden!!! Ne för den läkaren jobbade inte där mer och kompletteringen skulle in senast den 23e och det var den 24e igår.... pappret om kompletteringen kom för 2veckor sedan och de tar tag i detta nu!!?? så nu måste jag dit på onsdag till ännu en ny läkare för att de ska kunna komplettera mitt sjukintyg som dessutom redan gått ut och blivit förnyat av en annan läkare?! Han sjukskrev ju mig 1-20/9 Åhh vad trött jag blir!! Så säger de i luren "ja så behöver du ju inte betala för det besöket då det är vi som gjort fel" ehmm för det första har jag frikort och för det andra så hade inte de där 160:- spelat någon roll bara jag hade fått in några pengar för sjukskrivningen denna månaden vilket jag nu inte får pga dem!! Ännu ett stressmoment!! 
 
Jag har nu fått tid till kurator och ett recept på antidepressiv medicin som jag ska börja ta när jag har varit hos kuratorn. Hoppas att mitt mående kan bli lite bättre.. 
 
 
 
 

V 30+5

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
På söndag går jag in i v 32. Jag känner mig mindre än jag var när jag väntade Charlie i samma vecka men när jag tittar på bilderna så vet jag inte haha. Har helt annan form på magen denna gången i varje fall. 
Jag sover väldigt oroligt, går upp och kissar 2-3 gånger per natt och min aptit har ökat drastiskt. Jag känner samma galna sug som jag hade i slutet när jag väntade Charlie. Vill bara ha fet och kolhydratrik mat. Mc Donalds känns som en lyx måltid hahah. 
 
V 30+5 med lillasyster 
V 32-33 med Charlie. 
 

När vi plussade

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Dagen när jag äntligen plussade! Efter alla dessa månader med negativt besked så stod jag där helt plötsligt med ett väldigt tunt extra streck på stickan, tog ett annat test som visade plus lite tydligare, tog ett digitalt för jag ville inte bli besviken ännu en gång och där stod så fint GRAVID! 
 
Den dagen tog vi lite bilder som jag tänkte dela med mig utav. En snorig blivande storebror! :) 
 
 
 
 

Glukosbelastning och BM besök v 30

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
I Tisdags var jag hos min barnmorska Åsa kl 7:30, det var dax för glukosbelastningen.
Jag pratade mycket med Åsa om mitt mående, det har hänt väldigt mycket på sista tiden vilket har gjort att jag kommit ned i en svacka. Hon tog mig på största allvar och skickade remiss till kurator som bara arbetar med gravida! Det känns bra att jag tog på allvar och att jag ska få prata med någon, jag vill må bra när lillan kommer. 
Jag tog även upp min foglossning. Mitt senaste läkarbesök så blev jag sjukskriven tom den 20/9 och då hade jag även oregelbunden/för hög hjärtrytm, fick göra ctg och såg sådär ut, hade även för lågt blodtryck. Jag fick bara tipset att dricka mycket vatten och vila.
Men efter några dagar fick jag ett papper från försäkringskassan där det stod att de inte rekomenderade läkaren att sjukskriva mig på heltid. Jag blev så frustrerad och ledsen, jag berättade i varje fall detta för Åsa och hon tycker att jag ska åka till en läkare som faktiskt är utbildad till att arbeta med gravida så hon skrev en remiss och jag fick en tid hos honom på Tisdag. Ska ta upp min foglossning, mitt tryck i bröstet, mitt mående och Åsa tyckte även att jag skulle ta upp att bebis bara ligger på den ena sidan, Åsa tycker att det är väldigt märkligt att hon bara är på den sidan och aldrig på den andra sidan. Hon misstänker fortfarande att min livmoder är hjärtformad. Jag hoppas att han sjukskriver mig graviditeten ut så jag slipper känna sån oro över detta hela tiden, vi får se vad han säger. 
 
Resultaten av kontrollen: 
Blodtryck 120/80
Glukos: 7,5 vilket var godkänt - ingen diabetes
Urin: utslag på glukos annars ua (men inte så märkligt då jag kissade när jag redan hade druckit sockerblandningen haha) 
Hjärtljud: 140 slag/min
SF mått: 29cm lite över medelkurvan
Vikt + 17kg.
Magen i Tisdags v30 (29+2)
 
 

Hjärnsläpp

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
jag har tappat hjärnan helt. Jag snurrar till allt och jag har inte koll på läget längre känns det som. Jag skriver upp allt hela tiden för gud förbjude om jag glömmer saker då får jag hjärtklappning, svettningar och jobbigt att andas. Jag glömde nycklar hemma hos mamma och pappa iförrgår när vi hade varit där så när jag sen skulle gå hemifrån igår hade jag varken hemnyckel eller bilnyckel här hemma. Fick panik direkt och när jag hade rotat fram extra nycklarna och tagit mig till mamma så orkade jag inte fortsätta min dag, all energi försvann. Har faktiskt aldrig känt mig såhär förut. Jag blir super uppstressad över småsaker som jag bara hade skakat av mig och fortsatt mitt liv i vanliga fall men nu blir jag uppstressad, får ont i bröstet och andas tungt. 
 
Jag känner mig som en senil tant, tror att jag lätt hade kunnat stå på ica och undra hur jag ens kom dit hahaha. 

Sömn

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Nu har jag gått in i tredje trimestern och det känns! Kroppen ömmar på alla dess olika ställen. Sova bra går inte längre. Drömmer om en gravidkudde, ska faktiskt till en barnbutik idag för att se om de har någon. Hittar ingen bra sovställning, svettas, när jag väl somnat så vaknar jag av alla ljud eller så drömmer jag mardrömmar. Kommer ihåg att jag tyckte de sista månaderna med Charlie också var de jobbigaste. 
 
Igår sprack mina enda gravidjeans som jag kan få på mig så idag blir det jakt på nya, vilket jag inte alls är sugen på då jag får sån yrsel hela tiden och dessutom måste ha med mig Charlie som inte alls uppskattar att gå i butiker, speciellt inte klädbutiker. Han har dessutom blivit förkyld och astman kom som ett brev på posten. 
 
V 29 💕 
 
 

v28

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
imorgon går jag in i vecka 28 och går därmed in i tredje trimestern. 
Just nu så känner jag mig väldigt osmidig, öm och fet. Foglossning som inte är så kul, yrsel/huvudvärk som kommer och går. Jag har svårt att böja mig framåt för jag blir både yr och magen tar imot. Lillan ligger på höger sida och trycker jätte mycket både åt sidan och upp mot revbenen. Hon ligger även väldigt långt ned så jag kan knappt hålla ihop benen och jag känner ständigt ett tryck nedåt. Blir lite jobbigt att andas i mellanåt och magen känns öm när Charlie bus klättrar på mig. Hon rör sig fortfarande inte så mycket men när hon rör sig så är det enstaka rörelser och mest nedåt, någon enstaka upp i revbenen på mig. 
 
Jag går hos en naprapat för foglossningen, har varit där 2 gånger och än så länge har det känns skönt efteråt. Men inte helt bra. Jag har mest ont på vänster sida/ i svanken och hon sa att jag är väldigt överrörlig där. Hon masserar och knäcker även till min scolios. Så ryggen känns faktiskt betydligt bättre! Kommer gå en gång i veckan ett tag framöver. På måndag ska jag till läkare, hoppas på att han ska förlänga min sjukskrivning. Är lite nervös för att han inte ska göra det, då innebär det att jag måste skriva in mig på arbetsfördmedlingen och börja söka jobb - gravid i v 28 med yrsel och foglossning! För mitt vikariat går ut nu på måndag. 
 
Vi har renoverat lillans rum senaste veckan och idag satte Pontus upp listerna så nu är det färdigt, ska bara köpas in lite möbler sen börjar inredandet! Ska bli kul att få pyssla där inne, bädda spjälsängen och vika hennes små kläder. 
 
v27 (26+5)
 fondväggen i lillans rum
tavlor jag gjorde utav tapetrester. 
 

Kläder från england

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Är med i en grupp på fb som är till för oss som beräknas få bebis i November 2015. I vår grupp håller en av tjejerna på att flytta till England och där hade hennes kille köpt sååå fina kläder till henne och hon erbjöd sig att köpa till de som ville och ta med till Sverige och skicka från Sverige så man slapp så dyr frakt! Jag bad henne kolla om dessa plaggen fanns och det gjorde dem. 350:- inkl frakt för allt detta. Är så glad att hon orkade ta sig tid till att göra detta till mig! Är så förälskad i dessa fina kläder som dessutom passar perfekt till hennes smeknamn i magen. Vår lilla blomma 🌸 
 

Den där vikten

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
Nu är jag i V25. Lillan rör sig en hel del, mest på kvällen. Det är galet att jag har en bebis i mig som är över 30cm och väger runt 700gr redan!! Om en vecka ska vi till bm för att mäta magen, väga och lyssna på hjärtljud. Kanske stick i fingret också? Den gången är Pontus ledig så han ska följa med! Denna graviditeten har han bara varit med en gång hos bm och på rul. Jag tycker om när han är med, känns som att han blir mer delaktig då! 
 
Jo det här med vikten. Denna gången var min startvikt lite högre än förra gången. Jag har gått upp 12kg sen plusset nu. Förra gången hade jag gått upp 14 kg i v 27. Jag bestämde mig när jag blev gravid att jag inte skulle bry mig om vikten och hetsa kring det men ändå kan jag inte låta bli att bli störd av att jag gått upp så mycket redan. Pga foglossningen kan jag inte röra mig på samma sätt som jag är van vid och även det oroar mig. Jag hoppas att jag inte behöver samla på mig lika mycket vätska denna gången som när jag väntade Charlie, det var helt galet i slutet! 
 
V 25 och magen växer på. Den är ständigt ivägen och jag spiller på den hela tiden. 

kroppen förändras

publicerat i Charlie 2år, Gravid med Lillasyster 2015;
tittade på min timehop idag och såg en bild på hur jag såg ut för exakt 1år sedan. Jag hade då satsat på att gå ner alla mammakilo jag lagt på mig när jag väntade Charlie. Här hade jag från den 23/1-13 - 7/8-14 gått ner närmre 35kg! Det är galet vad kroppen kan göra! Nu har jag ju då gått upp en hel del i vikt igenom iomed att jag väntar en liten till (A) Det är galet hur kroppen kan förändras så! 
 
 v 37+5 med Charlie i magen
 häromdagen med lillasyster i magen