idag går vi in i vecka 32 med lillasyster i magen. Jag har känt mig väldigt öm över blygdbenet idag och haft en konstig ihållande känsla i magen hela dagen. I förmiddags trodde jag tom att vattnet gick, lillan måste ha karatesparkat min blåsa så det kom lite kiss hahah. Jag blev så himla paff så jag var tvungen att springa på toa hela tiden och kolla trosskyddet men det var falskt alarm! Blev lätt nervös där ett tag! 

 

Känner mig redan väldigt sliten och stor! Öm i kroppen och har svårt att sova. Klarar bara att gå kortare promenader sen får jag ont i fogarna. Men imorgon är det dax för vattengympa igen, det ska bli himla skönt! Då är det även bara 2 veckor kvar till vi ska på tillväxtultraljudet som jag längtar, vill få se vår lilla bebis igen! Jag har tvättat en del av hennes kläder och håller på att fundera ut vad som ska med till bb. Har gjort en liten lista på saker jag måste köpa som jag ska ha med mig när det väl är dax. Måste skriva lite skötselanvisningar på Charlie men främst djuren. Jag litar fullt ut på att mamma och pappa vet vad som gäller kring Charlie men det är väl mest om han ska gå på dagis eller ej och om det är något speciellt med medicinering eller så. 

 

Charlie går och tjatar hela tiden nu. Han säger "bebis komma ut nu, bebis sova där, bebis i mammas mage, bebis äta den, bebis titta boken osv" 

 

 

 

 

När jag var hos Åsa sist så bokade hon in mig till en läkare i ystad som är specialiserad på gyn.

När jag träffade Läkaren Per så tog jag upp min depression, min foglossning och att jag fortfarande misstänker hjärtformad livmoder, precis som Åsa också misstänker. Lillan ligger bara på höger sida hela tiden och kan verkligen inte komma över till vänstra sidan. Jag är rädd att det ska bli som det blev med Charlie, att där är för lite plats för bebis att vända sig när förlossningen sätter igång så att det hela ska sluta i akut snitt. 

 

Per sa att efter det jag berättade om hur förlossningen blev med Charlie och hur hon ligger så misstänkte han också någon slags missformning på livmodern. Det kunde även förklara värksvagheten jag hade under Charlies förlossning. För när livmodern är missformad kan inte musklerna arbeta på det sättet de ska för att få ut bebisen och då blir det värksvaghet. Det kunde även förklara varför han inte kunde vända sig ordentligt, han kämpade på för att komma ut men platsen fannns inte så huvudet hamnade i fel position. Per sa att jag absolut ska till specialist mödravården för att göra en ordentlig kontroll av bebisens storlek och formen på min livmoder för att sedan göra upp en plan inför förlossningen. Risken är stor att det kommer få bli ett planerat snitt. Jag är väldigt kluven, jag förstår att det kan vara det bästa för mig och bebisen att det blir så men jag ser det ändå som en stor sorg att inte få föda vaginalt. Jag vill ju absolut inte att det ska bli som förra gången men då sa Per att det bästa är att det redan har hänt en gång och då har man extra mycket koll. Skulle jag få föda vaginalt så ska jag kräva ultraljud direkt jag kommer in på förlossningen för att se hur bebisens läge är så man har ordentlig koll från start, 

 

Foglossningen tog jag också upp och att jag sover dålig för att jag har ont. Han såg inga konstigheter med att sjukskriva mig men han sa att försäkringskassan är så löjliga så det bästa är att dela upp det hela i 2 sjukskrivningar för att de ska godkänna det hela. Men att jag kommer vara sjukskriven hela graviditeten ut. 

Kände en sådan lättnad.

-tills telefonen ringde igår och de på Nova i sjöbo inte hade kompletterat sjukintyget jag fick därifrån och jag därför står helt utan pengar denna månaden!!! Ne för den läkaren jobbade inte där mer och kompletteringen skulle in senast den 23e och det var den 24e igår.... pappret om kompletteringen kom för 2veckor sedan och de tar tag i detta nu!!?? så nu måste jag dit på onsdag till ännu en ny läkare för att de ska kunna komplettera mitt sjukintyg som dessutom redan gått ut och blivit förnyat av en annan läkare?! Han sjukskrev ju mig 1-20/9 Åhh vad trött jag blir!! Så säger de i luren "ja så behöver du ju inte betala för det besöket då det är vi som gjort fel" ehmm för det första har jag frikort och för det andra så hade inte de där 160:- spelat någon roll bara jag hade fått in några pengar för sjukskrivningen denna månaden vilket jag nu inte får pga dem!! Ännu ett stressmoment!! 

 

Jag har nu fått tid till kurator och ett recept på antidepressiv medicin som jag ska börja ta när jag har varit hos kuratorn. Hoppas att mitt mående kan bli lite bättre.. 

 

 

 

På söndag går jag in i v 32. Jag känner mig mindre än jag var när jag väntade Charlie i samma vecka men när jag tittar på bilderna så vet jag inte haha. Har helt annan form på magen denna gången i varje fall. 

Jag sover väldigt oroligt, går upp och kissar 2-3 gånger per natt och min aptit har ökat drastiskt. Jag känner samma galna sug som jag hade i slutet när jag väntade Charlie. Vill bara ha fet och kolhydratrik mat. Mc Donalds känns som en lyx måltid hahah. 

 

Dagen när jag äntligen plussade! Efter alla dessa månader med negativt besked så stod jag där helt plötsligt med ett väldigt tunt extra streck på stickan, tog ett annat test som visade plus lite tydligare, tog ett digitalt för jag ville inte bli besviken ännu en gång och där stod så fint GRAVID! 

 

Den dagen tog vi lite bilder som jag tänkte dela med mig utav. En snorig blivande storebror! :) 

 

I Tisdags var jag hos min barnmorska Åsa kl 7:30, det var dax för glukosbelastningen.

Jag pratade mycket med Åsa om mitt mående, det har hänt väldigt mycket på sista tiden vilket har gjort att jag kommit ned i en svacka. Hon tog mig på största allvar och skickade remiss till kurator som bara arbetar med gravida! Det känns bra att jag tog på allvar och att jag ska få prata med någon, jag vill må bra när lillan kommer. 

Jag tog även upp min foglossning. Mitt senaste läkarbesök så blev jag sjukskriven tom den 20/9 och då hade jag även oregelbunden/för hög hjärtrytm, fick göra ctg och såg sådär ut, hade även för lågt blodtryck. Jag fick bara tipset att dricka mycket vatten och vila.

Men efter några dagar fick jag ett papper från försäkringskassan där det stod att de inte rekomenderade läkaren att sjukskriva mig på heltid. Jag blev så frustrerad och ledsen, jag berättade i varje fall detta för Åsa och hon tycker att jag ska åka till en läkare som faktiskt är utbildad till att arbeta med gravida så hon skrev en remiss och jag fick en tid hos honom på Tisdag. Ska ta upp min foglossning, mitt tryck i bröstet, mitt mående och Åsa tyckte även att jag skulle ta upp att bebis bara ligger på den ena sidan, Åsa tycker att det är väldigt märkligt att hon bara är på den sidan och aldrig på den andra sidan. Hon misstänker fortfarande att min livmoder är hjärtformad. Jag hoppas att han sjukskriver mig graviditeten ut så jag slipper känna sån oro över detta hela tiden, vi får se vad han säger. 

 

Resultaten av kontrollen: 

Blodtryck 120/80

Glukos: 7,5 vilket var godkänt - ingen diabetes

Urin: utslag på glukos annars ua (men inte så märkligt då jag kissade när jag redan hade druckit sockerblandningen haha) 

Hjärtljud: 140 slag/min

SF mått: 29cm lite över medelkurvan

Vikt + 17kg.

Magen i Tisdags v30 (29+2)

 

Häromdagen satt jag och läste reklambladen och Charlie ritaade helt plötsligt säger han mamma titta, jag rita bebis! Han fortsatte att rita också sa han bebis ligga i sängen, bebis ligga på kudden, mamma bebis komma ut snar! 

 

Detta är första gången han berättar och visar vad han ritar för något, jag blev så himla rörd och just det att han själv tog upp bebisen i samtal vilket han inte heller gjort innan gjorde mig så glad. Han verkar förstå att det ska komma en till familjemedlem snart. Han kommer bli en toppen storebror <3 

 

Nu går Charlie 4e dagen själv på dagis. Första dagen gick okej att lämna han var lite ledsen. Andra dagen var det kaos, allt blev fel och han blev så himla ledsen, arg och förtvivlad när jag gick. Fröknarna var super duktiga och berättade verkligen sanningen när jag kom och hämtade sen. Jag ringde mitt på dan för att höra hur det hade gått och de sa att han hade varit arg och ledsen ett bra tag men sen gick de till en lekpats och då glömde han bort att han var ledsen och blev sig själv igen. Den tredje dagen gick jätte bra, jag hade pratat med honom innan och sagt att jag kommer lämna honom där en stund så att han kan få leka med bilarna, gunga och cykla. Jag berättade även att jag kommer tillbaka och hämtar honom när han haft kul en stund. Då sa han hejdå mamma och sprang och lekte i bilrummet.

 

Idag 4e dagen följde jag med in, satt och lekte med dinosarierna en liten stund sen sa jag till honom att det var dax för mig att gå och att jag kom tillbaka efter att han ätit och lekt. Då sa han hejdå mamma, älskar dig mycket! <3 Han är för gullig. 

 

Det känns verkligen jätte bra att lämna honom där, alla hälsar när man kommer och de möter alltid upp en som förälder när man kommer, de berättar om något hänt, om hans avföring varit lite annorlunda, de ställer frågor om hur han varit hemma nu efter dagis osv. De engagerar sig verkligen och jag har en toppen känsla i kroppen, Man märker även att de komunicerar mycket sins i mellan vilket jag tycker är jätte bra. 

 

Kring hans astma och mjölkallergi- jag fick prata med specialpedagogen där hon skrev ned allt jag berättade om hans mat och hans medicinering sen skulle hon skriva ihop ett papper om det som alla som arbetar där ska få skriva på och sen skulle jag få pappret och kolla så att allt stämmer. När de ska äta så sitter det bilder på väggen där det står vad barnen inte får äta och när maten kommer in så ligger deras bild på just den maten som är anpassad till dem, så om det skulle vara vikarier så ska det inte bli fel ändå! Verkligen bra system! 

 

Jag hoppas att både vi och Charlie fortsätter att vara såhär nöjda med förskolan framöver! :D 

 

 

jag har tappat hjärnan helt. Jag snurrar till allt och jag har inte koll på läget längre känns det som. Jag skriver upp allt hela tiden för gud förbjude om jag glömmer saker då får jag hjärtklappning, svettningar och jobbigt att andas. Jag glömde nycklar hemma hos mamma och pappa iförrgår när vi hade varit där så när jag sen skulle gå hemifrån igår hade jag varken hemnyckel eller bilnyckel här hemma. Fick panik direkt och när jag hade rotat fram extra nycklarna och tagit mig till mamma så orkade jag inte fortsätta min dag, all energi försvann. Har faktiskt aldrig känt mig såhär förut. Jag blir super uppstressad över småsaker som jag bara hade skakat av mig och fortsatt mitt liv i vanliga fall men nu blir jag uppstressad, får ont i bröstet och andas tungt. 

 

Jag känner mig som en senil tant, tror att jag lätt hade kunnat stå på ica och undra hur jag ens kom dit hahaha. 

Nu har jag gått in i tredje trimestern och det känns! Kroppen ömmar på alla dess olika ställen. Sova bra går inte längre. Drömmer om en gravidkudde, ska faktiskt till en barnbutik idag för att se om de har någon. Hittar ingen bra sovställning, svettas, när jag väl somnat så vaknar jag av alla ljud eller så drömmer jag mardrömmar. Kommer ihåg att jag tyckte de sista månaderna med Charlie också var de jobbigaste. 

 

Igår sprack mina enda gravidjeans som jag kan få på mig så idag blir det jakt på nya, vilket jag inte alls är sugen på då jag får sån yrsel hela tiden och dessutom måste ha med mig Charlie som inte alls uppskattar att gå i butiker, speciellt inte klädbutiker. Han har dessutom blivit förkyld och astman kom som ett brev på posten. 

 

 

 

The butterflies he used to give me turned in to little babyfeet.